Lyckan

 
 
Passade på att ensamträna Loui nyss.

Första gången stängde jag bara dörren och stod kvar några meter utanför. Väntade 30-40sek innan jag gick in igen, och då låg han på dörrmatten och blev superlycklig när han såg mig.

Andra gången passade jag på att åka ner och slänga några tidningar, tog väl 1-2min. När jag då kom in genom dörren så låg han i hundbädden i vardagsrummet. Men han kom så fort jag ropade och blev lika lycklig då som tidigare.. ;)

Vad jag vet så pep han iaf ingenting, vilket är skönt. Med tanke på att han annars piper dygnet runt så tänkte jag att han skulle pipa så fort jag stängde dörren, men icke. Thank god :)



Leave a Reply.